Ca 2 timmar innan min gamla grupp ska rida får jag ett sms av en av eleverna som berättar att hon är sjuk och inte kan rida den här dagen och frågade mig samtidigt om jag ville hoppa in istället vilket jag tackar ja till. Alonzo är den häst hon har ridit men när jag kommer till ridhuset får jag se Zora stå på den här eleven och jag går och kollar med instruktören om jag verkligen ska ta Zora för jag har aldrig tidigare ridit henne. Vi diskuterar lite snabbt fram och tillbaka men kommer överens om att jag ska ta henne. Kan ju vara kul att prova något nytt.
Jag och två kompisar står och pratar lite vid skåpen och då får jag tanken om att ska jag ta säkerhetsvästen (västen) eller inte. Jag som är ganska velig i vissa lägen, bestämmer mig för att inte ta den.
Går och hämtar Zora och gör iordning henne till ridpasset och sätter på henne en martingal även om hon egentligen inte behöver det men syftet den här gången är att jag ska ha ringen att hålla i när det blir galopparbete.
När vi sedan kommit in och suttit upp så känner jag att vad mycket hals hästen har. Efter att ha skrittat fram en stund så får hon en gummisnodd på sig som ska hjälpa mig att rida ihop henne och det kände jag att det verkligen behövdes!
Precis när vi börjat travat så känner jag en stor osäkerhet och dessutom började Rosen (tror jag det var) att både hosta och frusta och då började Zora att reagera på det och då kände jag att västen får nog åka på i alla fall. Ger mina nycklar till instruktören som vidarebefodrar dem till en kompis på läktaren och går och hämtar västen.
Kompisen kommer in i manegen med västen och jag hoppar av Zora och tar på den och hoppar upp igen och guuud vad skönt,nu kände jag mig tryggare i sadeln och kunde slappna av lite grann.
När vi kom till galoppen fick jag användning av martingalen som jag satt på henne då jag i fattningen tog tag i halsringen för att jag inte visste hur hon var i galoppen. Det kändes som jag hade 2 km hästhals framför mig och jag hade inte en chans att kunna jobba ihop det så mycket som jag ville. Hon går och hänger en del i handen. Då kändes både Cajsa och Curre lättare att rida än Zora.
Dagens övningar var att vi till en början skulle rida skänkelvikningar på kvartslinjen. Vända upp på mitten av kortsidan och skänkelvikning ut till långsidan i samma varv igen. Gick ganska bra tycker jag. Sedan skulle det göras i trav och sitta ner på henne var inte det lättaste i början av passet så det blev en hel del lättridning.
I galopparbetet skulle börja på volterna och sedan fortsätta på fyrkanten i lite lätt sits, Efter en skrittpaus var nästa övning att vi skulle rida på medellinjen. Började i skritt och skulle göra halt på mitten mellan två koner och sedan fram i skritt igen. En stund senare var det dags för trav igen och då kunde jag sitta ner på henne en del och då skulle vi göra en skrittövergång mellan konerna som vi tidigare gjorde halt emellan. När vi var klara med denna övning var också lektionen slut och vi fick avsluta hästarna självständigt i traven.
Jag är nöjd med passet då det var första gången jag satt på Zora även om det var jobbigt att rida ihop henne men får hon gå lite till och få mer muskler så kommer hon att bli en fin ridskolehäst.
Två bilder neda med mig och Zora på våran premiärpass.
