Extrapass med H5:an torsdag 21 augusti 2014 - dressyr - Valle

Valle! Vad gör du??? Ska du skriva nu?!? ” Japp! Nu är det min tur att skriva! Du har ju suttit där hur länge som helst så nu ska iallafall jag få skriva lite oxå!” Okej, säger jag, och nu är det Valle som skriver detta inlägg....

 

”Jag står i boxen och har det gott så kommer Helen till mig i tävlingsstallet dit jag fått flytta för att boxarna där uppe inte räcker till. Hon säger till mig att hon ska rida mig och jag blir glad för vi har jobbat ihop väldigt mycket på senaste tiden. Hon tar på mig grimman och medan vi går i stallgången finns det massor av gott käk som jag bara måste provsmaka men Helen är tuff och jag får inte smaka... Taskmört! Istället när vi kommer upp till stallet så stannar vi utanför så jag får mumsa lite gott gräs istället. Helen är snäll hon.... medan jag står där och käkar så borstar hon av mig och strax efter går vi in i stallet och jag vill inte riktigt gå in i den smala spolspiltan då jag tycker att det är jobbigt att vända där men Helen vänder mig åt ”fel” håll och då går det bättre. Undrar vad jag får för träns på mig idag? Hackamore eller bett. Bett vill jag helst inte ha för jag kan få en massa skavsår i mungiporna av bettet så jag hoppas att jag får hackamore istället. Det blir som jag ville – hackamore!!! Helen säger att jag går bäst på det.

 

Sedan är det dags att gå ut till manegen. Massa kompisar ska också vara med på detta arbetspasset. Hon hoppar upp på min rygg och när alla är klara så börjar jag smyga iväg och det märkte hon direkt och tog tag i tygeln som sa stopp.

 

Snart var det min tur att få börja skritta och jag fick inte gå och lata mig som vanligt, här skulle det marscheras på ordentligt!! Det brukar vara så när Helen rider mig. Bäst att lyda annars så får man sig lite lätt smisk på baken och det vill jag inte ha!

 

Efter att vi fått skritta en stund på lång tygel så skulle det börja jobbas direkt och hon där uppe har lärt sig hur jag funkar och det blir alltid jobba pass med henne men det är bara kul och skönt för kroppen att få jobba igenom den lite då och då.

 

Vi skulle gå så där konstigt på tvären med nosen nästan i väggen, tror att det kallas för skänkevikning. Efter halva långsidan skulle vi gå in på en jättevolt och människorna kallar det för stora mittvolten, jaja, en rund ring är det iaf sen vad det kallas är struntsamma för mig. Sedan skulle vi gå resten av långsidan helt raka och efter hörnpassering skulle vi gå på tvären igen och på mitten av långsidan skulle vi gå in på den här stora ringen igen, mittvolten kallades den visst för....hehehe. Därefter skulle vi gå på tvären igen, gud vad jobbigt och på kortsidan fick vi hästar vila lite grann.

 

Jag gjorde som Helen ville och jag fick beröm och då blev det ännu roligare att jobba, hon blev bara nöjdare och nöjdare. Kul att jobba med henne.

 

Sen när det vankades galopp tyckte jag det var superkul och när det var som roligast fick hon där uppe för sig att vi skulle TRAVA när andra galopperade?!?!? Är hon galen? Jag körde huvudet i vädret och sa till henne ” Släääääpp mig!!!! Jag vill GALOPPERA!!!” medans hon försökte få mig i skänkelvikning men jag struntade i henne, då fick jag inte galoppera efter skänkelvikningen utan fick istället trava på kortsidan och det blev ny skänkelvikning på nästa kortsida och jag gjorde nya försök att fatta galopp och då tog hon ner mig i skrittövergångar i stället tills jag lugnade ner mig och sen när jag trodde att det var kört med galoppen så fick jag GALOPPERA igen och det var superkul..... Hon sa att jag betedde mig som Alonzo.... Efter en stunds ”galoppande” till så var det dags att avsluta lektionen med lite nervarvning i trav och lättridning och ni trodde att jag ville lugna ner mig?!?! Nä! Jag ville galoppera mer!!!! Men när hon sa att det inte blir mer för att lektionen är slut så var det bara att acceptera det och jag började varva ner och allt kändes såååå skönt.

 

Medan vi fick pusta ut innan vi skulle gå hem till stallet igen så pratade instruktören med alla ryttarna och vi fick beröm för att jag var så duktig.”

Här är jag och Helen efter en dressyrtävling med hackamore-tränset.

 

 

Kommentera här: