0 Läs mer >>
När vi hade kommit fram till Madkullen så blev vi välkomnade av en av ledarna, tyvärr så har jag tappat namnet på tjejen. När vi sedan kom upp en liten bit så har de en servicebyggnad till vänster med toa och litet kök.
 
 
De allra flesta hästarna var redan klara när vi kom och vi var först dit och det gjorde ju ingenting så då lät jag digitalkameran få jobba lite och då fick jag dessa bilderna:
 
 
 
 
 Jag hade ju med mig två kompisar dit oxå. Sari och Berith. Sari fick rida på Kattla som stod inne i skötselstallet.
 
 
 
Sedan fick Berit rida på Surkur som är den svarta hästen på bilden här nedan.
 
 
En bild till på Surkur men här finns oxå Litfari och närmast kameran Kveikur.
 
 
 
Sedan har vi min häst kvar och hon heter Gloria och står och vilar med mulen på bocken där de står uppställda emot. Ser ju för sött ut.... :)
 
 
 
Innan vi visste vilka hästar vi skulle ha så fick kameran parkera sig i min väska i bilen och stanna där. :( Hade jag dock vetat att min häst skulle ha sadelväskor (det var två hästar som hade det för vi skulle ha fika med oss) så hade kameran fått följa med på turen och jag hade fotat lite till när vi var på rastplatsen. Får bli nästa gång istället, för jag hade tänkt att det skulle bli en nästa gång. Detta var hur kul som helst och jag är redan sugen på en tur till. :) :) 
 
Gloria och Saga (står bredvid Gloria på bilden ovan) har varsitt föl som de fick för 3 - 4 månader sedan. Den mörka fölet är Glorias.
 
 
 
Om man är med på läger eller liknande eller om man har med anhöriga/vänner som inte vill rida så finns det en sovstuga där man kan hålla till när ens vänner är ute och rider.
 
 
 När alla hade kommit upp på sina hästar så skrittade vi iväg. Efter en stund så fick vi frågan om vi ville tölta och givetvis sa alla ja!  Men vad skumpigt det var och då fick jag veta att min pålle hade lagt in passgång i tölten och då blir det genast mycket skumpigare. Fick lite tips på hur jag skulle göra så då testade jag det vid nästa tillfälle och då kom jag in i RIKTIG tölt och guuuuud vad skönt det var att sitta i den :) Helt ljuvligt alltså! 
 
Ytterligare en stund senare så blev vi tillfrågade om vi ville galoppera och det gjorde vi ju givetvis. Jag min dressyrnörd var inställd på lugn fin galopp som man kan sitta och jobba med lite gann..... men inte. Hästarna fattade galopp själva och man trodde att man helt plötsligt hamnat på Täby Galoppbana..... Jädrar i min låda vad det gick! Blev på allvar riktigt rädd att det här kommer att gå åt skogen och att jag skulle få mig en rejäl luftfärd till backen, (hade dock säkerhetsväst på mig) men det gick ändå bra. Okej tänkte jag ska det gå så här fort så gör vi väl det och jag tog ett rejält mantag och började följa med hästens galopprörelser och det blev riktigt kul till slut. Den här farten på galoppen har vi verkligen inte på hästarna hemma på Borås ridhus... 
 
Sedan kom vi till vårt rastställe och där släpptes hästarna i hagar där stona gick för sig och valackerna för sig. Givetvis sadlade och tränsade vi av hästarna oxå. Därefter intogs en go´ fika och hästarna fick beta lite grann innan det var dags igen att sadla på dom och hoppa upp igen. Dessa hästarna är så små att till o med jag som är stel som ett kassaskåp, kan ta mig upp utan pall....
 
Nu var det full fart framåt. Vi hade två ledare med oss och tur var väl det för att den ena tog vår nybörjare och en vän till denne som tog det lite lugnare. Det var tölt och galopp om vartannat och vi behövde bara "åka med" för att hästarna visste EXAKT vart det skulle vara tölt och vart det skulle vara galopp så det gällde att hänga med ordentligt!
 
När jag fick till en riktigt fin tölt som jag trodde var sista innan vi var hemma, kände jag bara "- Vill tölta mer!!!" När vi var vid ytterkanten av bilparkeringen fick vi tölta nästan ända upp till stallet och då riktigt mös jag.... 
 
När vi hade suttit av hästarna så hjälpte vi Kicki lite grann med hästarna innan vi åkte hem, vi hade liksom inte bråttom hem...
 
 
Jag, Sari, och Berith tackar er på Madkullens Islandshästar för en trevlig ridupplevelse!!
 
 
 
 
 
 

Madkullens Islandshäs...

0 Läs mer >>
Tisdag den 16 juli var jag på gymmet Svensons hälsocenter för första gången efter midsommar. Har ju som jag skrev i föregående inlägg fått en rejäl fotskada genom att ligamenten har gått av i fotleden.
 
Cyklade dit efter jobbet så en del av uppvärmningen var ju redan klar. Var oxå "orolig" för att vissa övnningar skulle göra ont men det var helt och hållet obefogat!
 
Foten kändes dock något ostabil när jag värmde upp på crosstrainern men körde på ett väldigt lågt motstånd och
2 x 5 min. Men det vore väl konstigt om det INTE kändes ostabilt när alla de små ledbanden är av. Fick det konstaterat av läkare i fredags.
 
Körde på som vanligt med mina övningar och jag kunde ligga på normala vikter och repetitioner. Kanonbra tycker jag!
 
Blev ett ganska långt pass då jag tog det väldigt lugnt mellan övningarna och seten man kör/tränar.
 
Idag dagen efter känns kroppen helt okej men med lite ont i foten men det får man ju räkna med samt lite träningsvärk i överkroppen då jag inte kört något pass ordentligt på ca 3 veckor.
 
Planen nu ligger på att jag "kör" ett pass till imorgon, vila på fredag och på lördag ska jag göra något som jag aldrig tidigare gjort.... RIDA ISLANDSHÄST!! Det ska bli väldigt kul att få prova på!!
 
 
 

Första gympasset efte...

0 Läs mer >>

Under min första vecka som ponnyvakt, trampar jag snett så det sjunger om det och trillar på golvet. Kraftig stukning…. Hmmm. Kände dock inte så mycke av det så jag gick hem eftersom jag inte hade ätit frukost och skulle ”bara” släppa ut ponnyn och en häst i sina hagar. Skulle tillbaka senare under dagen för att göra alla sysslorna.

 

Allt var frid och fröjd tills i torsdags (11 juli) då jag skulle ut till mitt andra hästuppdrag då jag skulle ta hand om min ridlärares häst, trampar snett igen och går omkull på busshållsplatsen utanför hemma där jag bor. Skulle då bli upphämtad av en vän med dotter som ville hålla mig sällskap då jag hade både ponnyn (som jag hade tidigare under två veckor) och min ridläres häst.  Kände ganska omgående att foten svullnade i bandaget jag redan hade på från förra gången jag stukade den. Nu gjorde det mycket mer ont än förra gången och dagen efter gick jag till vårdcentralen för att få foten undersökt.

 

Där fick jag veta att ligamenten (de riktigt små ledbanden i själva fotleden) hade gått av. Blev också en akutremiss till röntgen för att se så att jag inte hade några sprickor i foten och där fick jag positivt besked. Senare under dagen tog jag kontakt med min sjukgymnast och fick rådet att gå på foten och belasta den som vanligt och helst inte ha varken stödbandage eller kryckor. Ju mer jag avlastar foten med dessa hjälpmedel, desto sämre läker foten.

 

Haltade en del under fredagen men redan under lördagen började foten att kännas så pass bra att jag ändå kunde gå normalt på den. Skulle jag stå en stund med belastning och sedan sätta mig så då klart känns det.

 

Nu när det har gått 6 dagar har jag till 90% släppt bandaget (åker jag till ridhuset så vill jag än så länge ha det på) och kryckorna kan jag inte alls gå på då jag får ont i ena handleden och träningsvärk direkt i axlarna, så det är inget alternativ längre.

 

Visst gör det ont än men det är visst då det läker…. så jag bryr mig inte om smärtorna, för när jag börjar gå igen så försvinner de lika fort som de kom!

 

Kommer ju att ha bekymmer med detta ett bra tag framöver men har fått rådet av sjukgymnasten att leva och träna precis som vanligt utan restriktioner!!

 

Jag avslutar detta inlägget med….. TUTA OCH KÖR!!!

 

 

 

Kan inte låta bli att lägga in några härliga sommarbilder på hästarna....

Fotskadan...

0 Läs mer >>

Direkt efter midsommar  ”blev jag med ponny”. Den här sötnosen till ponny skulle jag ta hand om i 2 veckor till och med den 7 juli. Den här ponnyn har jag haft hand om tidigare och jag tycker att han är bara sååå söööt :)

Första veckan var vi kvar i medlemsstallet så då var det inte så mycket jobb ”runtomkring”. Helgen den 29-30 inledde jag med att trampa snett med vänsterfoten och trilla omkull. Blev en ordentlig stukning men efter att ha gjort det jag tänkte så GICK jag hem till fots för att äta frukost och göra lite andra saker under dagen. Under söndagen blev vi tillsagda att flytta ner alla våra privathästar till tävlingssstallet och i samband med det hade vi ett stallmöte där vi kom överens om ett upplägg för fodringar samt ut/insläpp av hästarna.
Varje dag skulle vi göra höpåsar och kraftfodergiva så att det räckte tills vi kom dagen efter igen. Lunchgivan skulle vi lägga vid hagen så det blev lättare för den som skulle fodra lunchen.

Motion
Ponnyn skulle givetvis motioneras också och då blev det mestadels longering då man har mest koll på hästen så att den inte ”brallar iväg” och kanske trampar av sig sina skor.  Det var ju något som jag inte ville skulle inträffa. Släppte dock ponnyn någon gång ändå och då travade han bara iväg och sedan fick jag jaga honom om han skulle springa något mer, så då var longeringen bättre då jag fick bättre fart på honom. Det var mestadels fint väder under dessa två veckor så jag ute så gott som hela perioden med honom. I slutet av perioden så började jag lägga fram två bommar på longeringsvolten som han fick trava och galoppera över. Han tyckte det var skitkul :)

Efter att jag lämnat tillbaka ponnyn, var jag  ”hästledig” i några dagar och det var ju superskönt :) Sedan hade jag en storhäst som skulle tas omhand och det var min ridinstruktörs underbara dressyrhäst.  Jag hann ”bara” ha honom EN dag innan jag dagen efter trampade snett med foten igen och trillade omkull. Då kände jag att gränsen för vad jag klarar är nådd. Ni som känner mig , vet att jag är väldigt envis och inte ger mig i första taget. Ger jag dock upp som i detta fall så är det verkligen något som inte står rätt till med min kroppastolle.  Mer om det i ett annat inlägg.

Fick tag på min ridinstruktör och sa att foten inte är som den ska och hon lyckades lösa mig ifrån honom (hästen).

 

Ponnyn Viper ute och betar efter ett arbetspass på lina.

 
Samma ponny i sin box i tävlingssstallet....
 

Ponny/hästvakt sommar...

0 Läs mer >>

Direkt efter midsommar  ”blev jag med ponny”. Den här sötnosen till ponny skulle jag ta hand om i 2 veckor till och med den 7 juli. Den här ponnyn har jag haft hand om tidigare och jag tycker att han är bara sååå söööt :)

 Bild från i vintras.

Första veckan var vi kvar i medlemsstallet så då var det inte så mycket jobb ”runtomkring”. Helgen den 29-30 juni inledde jag med att trampa snett med vänsterfoten och trilla omkull. Blev en ordentlig stukning men efter att ha gjort det jag tänkte så GICK jag hem till fots för att äta frukost och göra lite andra saker under dagen.

Under söndagen blev vi tillsagda att flytta ner alla våra privathästar till tävlingssstallet och i samband med det hade vi ett stallmöte där vi kom överens om ett upplägg för fodringar samt ut/insläpp av hästarna.
Varje dag skulle vi göra höpåsar och kraftfodergiva så att det räckte tills vi kom dagen efter igen. Lunchgivan skulle vi lägga vid hagen så det blev lättare för den som skulle fodra lunchen.

 

Motion
Ponnyn skulle givetvis motioneras också och då blev det mestadels longering då man har mest koll på hästen så att den inte ”brallar iväg” och kanske trampar av sig sina skor.  Det var ju något som jag inte ville skulle inträffa. Släppte dock ponnyn någon gång ändå och då travade han bara iväg och sedan fick jag jaga honom om han skulle springa något mer, så då var longeringen bättre då jag fick bättre fart på honom. Det var mestadels fint väder under dessa två veckor så jag ute så gott som hela perioden med honom. I slutet av perioden så började jag lägga fram två bommar på longeringsvolten som han fick trava och galoppera över. Han tyckte det var skitkul :)

Efter att jag lämnat tillbaka ponnyn, var jag  ”hästledig” i några dagar och det var ju superskönt :) Sedan hade jag en storhäst som skulle tas omhand och det var min ridinstruktörs underbara dressyrhäst.  Jag hann ”bara” ha honom EN dag innan jag dagen efter trampade snett med foten igen och trillade omkull. Då kände jag att gränsen för vad jag klarar är nådd. Ni som känner mig , vet att jag är väldigt envis och inte ger mig i första taget. Ger jag dock upp som i detta fall så är det verkligen något som inte står rätt till med min kroppastolle.  Mer om det i ett annat inlägg.

Fick tag på min ridinstruktör och sa att foten inte är som den ska och hon lyckades lösa mig ifrån honom (hästen).

 

Ponnyn Viper ute och betar efter ett arbetspass på lina.

 
Samma ponny i sin box i tävlingssstallet....
 

Ponny/hästvakt sommar...