Ordinarie tisdagspass 6 maj - Valle
Detta passet var första som ordinarie i gruppen. Har "bara" ridit som stallvärd i gruppen tidigare så jag var bekant med de andra eleverna. En väldigt rolig grupp att rida i :)
Förra veckan när jag red med som stallvärd hade vi markarbete och på detta var det hoppning.
Redan på framhoppningen högg det tilll i knät väldigt kraftigt och gjorde så ont att ögonen blev fuktiga. En stund senare hade smärtan släppt och jag kunde rida vidare.
Vi hade två hinder på läktarlångsidan och ett hinder på vardera diagonal. Det var meningen att vi skulle varit i nya manegen men då instruktören hade missat att boka den manegen var den då upptagen för privatträning. Blev då en förminskad variant av övningen i stora manegen istället.
Började med markbommar och sedan en liten sax som framridning. Sedan skulle vi komma på samma linje igen med båda hindren som saxar och komma på detta i galopp. Inte lätt när hindren kommer snabbt ur svängen men det gick ändå bra.
Sedan höjdes andra hindret på långsidan och då blev det så högt att jag inte vågade komma på det igen så de andra fick hoppa före mig och sedan sänktes hindret till mig igen. :)
Vi hade med en oxer i banan vi skulle hoppa sedan och i och med att jag är ganska grön än i hoppningen efter mitt långa uppehåll så har jag en viss skräck än för oxrar så jag fick hoppa först och då la vi ner ena sidan av bakbommen och jag spänd som en stålfjäder rider an mot det och får en dålig sväng och Valle stannar. Ny anridning och jag hoppar hindret och efter släpper spänningen så mycket att tårarna kommer... Försöker sluta gråta och sedan kommer an på hindret igen och klarar det igen och då kommer tårarna igen av ren lättnad. Tänk egentligen vad man kan spänna sig utan att tänka på det.
När det var avklarat var det dax för en liten bana.
Då var det dax för banan som började på oxern, sedan vidare till andra hindret på linjen vi hoppade först och sedan hindret på andra diagonalen och som sista hinder första hindret på linjen vid läktarlångsidan.
Instruktören la ner oxern igen så som vi hade det men lilla fega jag sa att vi kunde lägga ner frambommen oxå som snedbom och då blev det egentligen inget hinder kvar men det ångrade jag sen men men....
Jag fattade galoppen och red banan på ett mycket bra sätt och i och med att jag hade gråtit ganska nyligen så såg jag knappt hinder nr 2 för all tårvätska i ögonen. Gick ändå bra att ta mig över tvåan. Vet inte riktigt vad som hände till trean då måste jag ha tappat drivningen fullständigt för att vi hade knappt styrfart när vi kom fram dit. Valle gjorde ett klokt beslut igen att stanna för skritta över ett hinder var han inte så pigg på, hehe.... Ny galopp och ny anridning och då kom vi över hindret kalasfint och siktade ner till sista hindret som var no problems att hoppa. Nu kände jag att jag hade börjat komma igång med hoppningen igen. Det var ju sådär lagom till lektionstiden var slut....
När jag hade kommit hem och stod i duschen såg jag att högerknät hade svullnat upp rejält.....
